itulpanensland

I går var det ju måndag och vilken jävla skit måndag. Alla dagar är ju inte rosa om man säger så. Det började redan på jobbet...men en massa tjafs om det ena och än det andra. Jag tror ibland att jag inte är på ett jobb för vuxna människor utan att jag fakktiskt går på dagis. Nivån är i alla fall det samma.

När jag väl kom hem och hade ätit middag så skulle mannen o jag gå ut på våran 10 km power walk som vanligt. Vi kom typ 5 km eller så. Sen blev vi osams som bara den. Det är inte så ofta vi bråkar men nu blev det riktigt ordentligt. Som vanligt handlar våra bråk om JR, Samma bråk efter 3 år.....jag är ärligt talat väldigt less på det nu.
Jag sa som vanligt en massa saker, en del utav det ångrar jag i dag men absolut inte allt. Frågan är bara hur jag/vi ska ta oss ur det här??

Sånt är livet, alla dagar är absolut inte rosa!

Yesterday was it Monday, and what a fu_king Monday. Not all days are pink. it started already at work.. with a lot of small little discussions about really shit things. i think sometimes that i am not havening ajob for grown up people, i think i am going to a day-care for children, the level is the same.

When I finally arrived home and had dinner, Michael and a were walking or 10 km power walk as always, After about 5 km we had such a big fight. We not have fight that often, but this time it was really a fight. As always with our fights, is it about JR, same fights after 3 years...to be honest i am really sick and tiered of that now. I said a lot of things that i regret today, but absolutely not all. the question is who will I/we go further and solve this???

That is life, Not all days are pink